dagbok

Hur får man ett avslut som man inte vill ha?
Hur går man vidare från något man vill ha?
Hur slutar man bry sig om någon utan att förstå varför?
Hur bearbetar man när det enda svaret är därför?

Jag har fått tipset att skriva en dagbok, men ibland känns det som att jag har så mkt att få ut att det inte räcker med att stänga in det i en dagbok som ingen kan läsa.
Det händer så mkt med mig som person att jag vissa dagar är på väg att explodera.

Enda dagen är jag

"Please don't leave, is this the end of you and me?"

Nästa dag är jag

"Goodbye my lover, you have been the one, you have been the one for me"

Hela den texten, precis vartenda ord sånär som på att jag ÄR hennes barns pappa, känner jag rakt igenom...skitjobbigt...

Sen kanske jag går över till

"But you didn't have to cut me off
Make out like it never happened and that we were nothing
And I don't even need your love
But you treat me like a stranger and I feel so rough.....Now you're just somebody that I used to know"

också en text som träffar väldigt bra...tyvärr

vidare till

"Get on! Come on! why you scared? you'll never change what's been and done. Cause all of the stars are fading away, just try not to worry you'll see them someday take what you need and be on your way and stop crying your heart....."

och jag bara vet att jag kommer att se ljuset och att allt kommer att bli bättre...

och det hoppas mellan de här och ibland några lite ilsknare som jag utelämnar...
vad skulle jag göra utan musiker som skriver texterna som jag inte själv kan formulera?

Min underbara familj, mina härliga vänner, mina arbetskamrater och andra bekanta, som verkligen lyft sig i mina ögon, har varit sånt stort stöd i detta.
Det är helt otroligt och jag är överväldigad över hur mkt folk verkligen bryr sig! Det ger mig styrka! Och framför allt så har det fått mig att inse mkt om mitt liv. En viktig sak är hur jag kommit bort från GUD och min tro.
Hur detta än slutar (Hatar att jag fotfarande skriver så eftersom jag vill tro att jag vet hur det slutar, men kan inte låta bli) så kommer jag starta om på nytt.
Visst jag hade velat veta vad det handlade om för att inte riskera att göra samma misstag, men men...when life gives you lemons...